• Om MAIS • Kurser • Konsertguiden • Kontakt
• Filbibliotek • Om handboken • Uppdateringar
• Till förstasidan • Till översikten • Sökord A-Ö
Sidan senast uppdaterad 2009-12-19
Tidigare skatteregler för utomlands bosatta artister
Från 1 januari 2010 gäller nya regler för beskattning av utomlands bosatta artister.
Här följer information om tidigare regler (gäller fram till och med skattedeklarationen januari 2010).
För artister som är bosatta utanför Sverige betalar arrangören normalt så kallad särskild inkomstskatt för artister (A-SINK) på utbetalade gager. Den särskilda inkomstskatten är på 15% och betalas både för fysiska personer och för utländska artistföretag (firmor). Om arrangören hanterar detta rätt innebär det också att artisten omfattas av svensk socialförsäkring för sitt arbete i Sverige.
Man betalar däremot inte arbetsgivaravgifter på ersättningar till utländska artister.
Utländska artister diskuterar ofta gage efter skatt. Det innebär att arrangören måste sätta undan 17.6% utöver avtalat nettobelopp.
Man kan inte betala ut skattefria traktamenten till utländska artister, däremot kan man betala styrkta kostnader för kost och logi utan att det ses som en skattepliktig förmån, liksom resor till och från Sverige och inom landet.
Det här innebär inte nödvändigtvis att artisten slipper skatta för själva gaget i sitt hemland. Eftersom du som arrangör är skyldig att lämna kontrolluppgift till Skatteverket också för utländska artister kan uppgifterna komma att vidarebefordras till motsvarande myndighet i artistens hemland. Sverige har ett så kallat kontrolluppgiftsutbyte med ett 80-tal länder, inklusive de flesta europeiska och asiatiska länderna. Däremot deltar inte exempelvis Schweiz i detta utbyte.
De flesta arrangörer hanterar förmodligen själva skatteavdraget rätt, men det är kanske inte alltid man skaffar ett samordningsnummer åt artisten och sedan skickar kontrolluppgift på utbetalad ersättning. Eftersom det sällan görs någon avstämning mellan de olika enheterna på Skatteverket och rapporteringen mellan länderna är bristfällig, blir det i praktiken oftast så att utländska artister som gör enstaka konserter i Sverige betalar 15% skatt här, och sedan ingen alls i sitt hemland.
Men låt oss se hur man skall hantera utländska artister om man vill göra allt enligt regelboken:
1. Arrangör som skall redovisa den särskilda inkomstskatten för utländska artister (A-SINK) registrerar sig hos det särskilda skattekontoret i Ludvika med hjälp av blanketten "Särskild registreringsanmälan" (SKV 3705, 717).
2. För att artisten skall omfattas av svensk socialförsäkring för arbetet här, behöver han/hon ett svenskt samordningsnummer (detta gäller fysiska personer, inte artistbolag). Om artisten sedan tidigare har ett svenskt personnummer använder man det.
Det är artisten som ansöker om samordningsnummer, men det är lämpligt att arrangören gör i ordning alla papper och står som ombud. Ansökan om samordningsnummer görs på blankett SKV 4350 och lämnas till arrangörens eller utbetalarens lokala skattekontor (alltså inte till skattekontoret i Ludvika).
3. Senast den 12:e i månaden efter att gaget har betalats ut måste arrangören till skattekontoret i Ludvika skicka in blankett SKV 2727 (717, löpande eller tillfällig). Man måste också betala in den dragna skatten till Skatteverket med ett särskilt inbetalningskort alt hänvisa till det löpnummer man fått. Den här blanketten med löpnummer och inbetalningskort får man automatiskt när man har registrerat sig enligt punkt 1 här ovanför.
4. Senast 31 januari året efter utbetalningen skall arrangören skicka in en kontrolluppgift, KU 14 (SKV 2303), och sammanställning. Den blanketten är nästan identiskt med en vanlig kontrolluppgift, men det saknas ruta för dragen skatt (den är ju redan rapporterad till skattekontoret i Ludvika). Man kryssar normalt också i rubrik ruta 92 "E." för att ange att det handlar om artister (läs mer nedan om undantag). Den här kontrolluppgiften används också för utländska artistbolag.
UNDANTAG
Eftersom varje land har sina egna och särskilda bestämmelser finns det en rad undantag från ovanstående punkter. Här listar vi några:• Dubbelbeskattningsavtal, kulturutbyte. Kan innebära att artister från vissa länder, och under vissa omständigheter, inte behöver betala A-SINK. Det är oftast väldigt speciella omständigheter, exempelvis att artistens besök i Sverige till stor del finansieras med allmänna medel från hemlandet, och/eller att det är ett led i kulturutbyte mellan länderna. Det är väldigt få länder som har undantag. Upplysningar kan fås från Skatteverket i Gävle, Särskilda skattekontoret, 771 83 LUDVIKA (nås genom Skatteverkets växel 0771-778 778).
• Artistens verksamhet är skattebefriad i hemlandet. I vissa länder beskattas konstnärlig verksamhet bara delvis, eller inte alls. I de fallen kan dubbelbeskattningsavtalet innebära att arrangören slipper dra A-SINK.
• Artisten tillhör ett annat lands socialförsäkring. I vissa fall kan artisten fortsätta att tillhöra det egna landets socialförsäkring. Detta gäller ofta egna företagare. Artisten behöver då visa upp ett intyg E 101. I det fallet behöver arrangören inte lämna kontrolluppgift KU 14 om det saknas avtal om kontrolluppgiftsutbyte (se ovan) med artistens hemland. Det kan vara fallet med så skilda länder som Burma och Schweiz.
KOMMENTAR
Reglerna för beskattning av utländska artister är minst sagt snåriga. Kontrollen av arrangörerna är också dålig, och det är lätt att göra fel utan att det uppdagas. Om det gäller ett enstaka framträdande, till ett mindre gage, bekymrar sig artisten säkert inte om det grundar några kronor i svensk pension eller inte. Men om det handlar om återkommande engagemang i Sverige och längre turnéer är det självklart viktigt för artisten att få ett svenskt samordningsnummer som bevisar att han omfattas av svensk socialförsäkring.Vad gäller kontrolluppgifter är det viktigt att komma ihåg att arrangören har en skyldighet att skicka in dessa. Huruvida de uppgifterna sedan verkligen vidarebefordras till artistens hemland är osäkert, men helt klart är att det sker i högre grad nu än tidigare.
