Värna musiken i skolan! Betyg i musik utan undervisning?
 
Idag examineras de flesta lärare för grundskolans yngre år utan kunskaper i musik och om musikens betydelse för barns och ungdomars utveckling.

Elevernas intresse för musik är mycket stort enligt de nationella utvärderingar som gjordes av Skolverket 1992 och 2003.

Lärares kompetens är den mest avgörande faktorn för elevernas resultat.

Lärarkårens generella kompetens i ämnet musik har sjunkit sedan 1992.

En fjärdedel av de lärare som undervisar i musik i åk 7-9 saknar lärarutbildning.

Skolan har en viktig roll för att ge alla barn och ungdomar kunskaper och möjligheter att delta i samhället med sina röster, sina instrument, sina texter och sina mediala uttryck. Musik är idag en väsentlig ingrediens i många barns och ungdomars liv. Via all slags media strömmar egen och andras musik genom hörlurar, mobiltelefoner och bildskärmar, på scener, i offentliga miljöer och i hem. Musiken är viktig i tolkningen av omvärlden och stimulerar till kreativitet. Barn och unga använder sig av musik för att utveckla och pröva sin identitet. De växer med sin musik och kommer i kontakt med många nya miljöer. Det är en intensiv och viktig värld för möten mellan människor.

Skolan är en kunskaps- och utvecklingsmiljö som sakta men säkert tar till sig nya media i undervisningen. IT har kommit för att stanna, även om skolan som helhet ännu inte riktigt funnit formerna för mediers möjligheter i varje barns lärande. Sedan grundskolan skapades i början av 1960-talet har de estetiska ämnena utgjort en självklar del i alla läroplaner. Musik, bild, idrott, slöjd och media har kursplaner med kursinnehåll och mål beskrivna för att stärka och utveckla barns och ungdomars kunnande och skapande. Estetiska uttryckssätt och design är utvecklingsområden i skolans alla ämnen.

Elevernas intresse för musik är mycket stort enligt de nationella utvärderingar som gjorts av Skolverket. De flesta elever ser musikundervisningen som ett av de viktigaste inslagen i skolan.

I förskolan är det vanligt med sångstunder och rytmik. De estetiska kvaliteterna får utlopp på många sätt i den pedagogiska grundsyn som förskolans läroplan föreskriver. Här är det av största vikt att lärare som utbildas för de yngre åren kan och vågar leda musikverksamhet med barnen.

Men vad händer i grundskolan? Utvärderingar av skolan visar att de estetiska ämnena kommer till korta i skolans utveckling. Numera sker oftast musikundervisningen i helklass, vilket radikalt har förändrat förutsättningarna för elevernas möjligheter till samspel och skapande i mindre grupper. Resurstilldelningen upplevs som otillräcklig av musiklärarna och musikämnet upplevs ha låg status bland andra lärare. De undervisande lärarna använder i mycket liten utsträckning läroplaner och kursplaner som utgångspunkt för undervisningen. Många är dessutom hänvisade till undermåliga lokaler med bristande utrustning.

Lärares kompetens är den mest avgörande faktorn för elevernas resultat. Lärarkompetensen i ämnet musik har sjunkit sedan 1992. En fjärdedel av de lärare som undervisar i musik i åk 7-9 saknar lärarutbildning. Många av de lärare som har lärarutbildning och som undervisar i musik saknar utbildning i ämnet.

I de flesta lärarutbildningar har under de senaste åren det estetiska området fått minskad kursvolym och betydelse i det allmänna utbildningsområdet. Minskningen gäller i synnerhet för musik. Idag examineras de flesta lärare för barn i de yngre åldrarna utan kunskaper i musik och om musikens betydelse för barns och ungdomars utveckling. Lärarutbildningarna ger i många fall 90-poängsutbildningar som tillval, men få studenter väljer detta alternativ.

Många är de vittnesmål som uppger att skolor inte har någon undervisning alls i musik, men ändå sätter betyg i ämnet. Musiken ”försvinner” i klasslärarnas verksamhet eftersom de inte har kompetens i ämnet. Skolor utan utbildad musiklärare saknar ofta en regelrätt undervisning i ämnet. Hur klarar skolan målen i årskurs fem om man inte alls bedriver undervisning i ämnet?

I en del kommuner samverkar den obligatoriska skolan med kulturskolan för att på så sätt få utbildade lärare i den estetiska undervisningen. Här är det viktigt att dessa lärare ges möjlighet att medverka i skolans betyg- och bedömningsarbete, vilket betyder att barnens estetiska förmågor kan få komma till uttryck i individuella utvecklingsplaner, utvecklingssamtal och i betygen.

De sjunkande resultaten vad gäller barns och ungas läs- och skrivförmåga har belysts i den aktuella skoldebatten. Forskning visar hur barns och ungas språk-, läs- och skrivutveckling hänger samman med deras möjligheter att få variera och utveckla sina språkliga förmågor. De estetiska språken (musik, bild, teater, dans, form etc.) har i detta sammanhang en viktig roll i den språkliga utvecklingen. Musiken ger möjligheter att skapa mening, som är en förutsättning för människan att tillägna sig språk. Att lyfta musikens plats i skolans uppdrag innebär att sätta fokus på alla delar i barns och ungdomars språkutveckling.

Det moderna samhället skapar sin egen estetik. Idag är upplevelser och estetiska dimensioner viktiga inom en mängd samhällsområden, som t ex näringsliv, industri, design, media och kommunikation. Det svenska musiklivet expanderar både inom landet och utomlands. Konsert- och kulturhus byggs och kulturell verksamhet tillmäts idag stor betydelse för lokaliseringar, befolkningstillväxt och regional utveckling.

Nya läroplaner kommer nu att förberedas på departementet, en ny lärarutbildning utreds och i samhället pågår en bred diskussion om skolans innehåll, lärarnas kompetens och deras betydelse för elevernas kunskaper och resultat i skolan.

I ett demokratiskt samhälle har vi möjlighet att länka kulturens och estetikens roll till yttrandefrihet och språklig utveckling för alla samhällsgrupper. Musikens och estetikens plats i lärarutbildning och skola hänger intimt samman med det demokratiska samhällets utveckling. Fortbildningsbehovet för redan verksamma lärare är stort. Det är av största vikt att direktiv för nya läroplaner och ny lärarutbildning värnar om det estetiska området i all utbildning.

Björn W Stålne, Rikskonserter
Martin Martinsson, Svenska Musikrådet
Alfons Karabuda, SKAP
Roland Sandberg, STIM
Stefan Lagrell, SAMI
Åke Holmquist, Kungl Musikaliska Akademien
Gunnel Karbin, Norrbottensmusiken
Magnus Aspegren, Norrlandsoperan
Lise-Lotte Axelsson, Göteborgsoperan
Jan Granvik, Musikerförbundet
Eva-Lis Preisz, Lärarförbundet
Lars Olsson, SYMF
Per Sjöberg, SMoK
Bengt Hall, MAIS (Musikarrangörer i samverkan)
Håkan Alfredsson, Vänersborgs kommun
Staffan Becker, Kungl Filharmoniska Orkestern
Peter Waldemarsson, Norrköpings symfoniorkester
Stefan Forsberg, Stockholms Konserthus
Johannes Johansson, Kungl Musikhögskolan
Sverker Svensson, Musikhögskolan i Malmö
Göran Folkestad, professor
Sture Carlsson, Svensk Scenkonst
Sten Melin, FST
Katti Hoflin, Rum för barn
Helen Sjöholm, Georg Riedel, Olle Persson, Bengt-Arne Wallin, Cecilia Rydinger Alin, Janne Schaffer, Christian Lindberg, Lena Willemark, Martin Fröst

----------------

Uppropet som pdf-fil här.

----------------------------