MAIS' arrangörshandbok

• Om MAIS • Kurser • Konsertguiden • Kontakt
• Filbibliotek • Om handboken • Uppdateringar
• Till förstasidan • Till översikten • Sökord A-Ö

Sidan senast uppdaterad 2010-09-03

Tryck här för att uppdatera sidan!

Finansieringar

-intäkter (medlemsavgifter, biljettintäkter, försäljning, servering, verksamhetsbidrag, projektbidrag, förlustbidrag, sponsring, övriga intäkter)

-sponsring [ny sida]

-ansökningar [ny sida]

Intäkter
En musikförening drivs inte i vinstsyfte, utan har som ändamål att göra av med de pengar som kommer in till föreningen, och stadgarna ger föreningsstyrelsen ett uppdrag att driva verksamheten i en viss riktning. I det fallet finns många likheter mellan att arrangera konserter på institution och att arrangera i en förening. Men trots små resurser jämfört med institutionen har föreningen ett övertag - man kan i större utsträckning påverka föreningens ekonomi genom att öka intäkterna och bara en liten ökning av intäkterna kan ge utrymme att expandera verksamheten.

Låt oss se på vilka intäkter en förening kan ha, och hur man möjligen kan öka dem:

MEDLEMSAVGIFTER. Medlemsvärvning ger både ökad publik och ökade intäkter. Ofta är medlemskapet kopplat till någon form av förmån (fritt inträde, tidning eller liknande), vilket gör att man ganska snart når en gräns där medlemsavgiften upplevs vara för hög i förhållande till vad man får tillbaka. Att utverka någon form av medlemsförmåner utanför föreningen kan öka motivationen att bli medlem. Ett samtal med den lokala skivbutiken eller musikaffären kan ge rabatt åt medlemmar i musikföreningen. Man kan också tänka sig att det finns medlemmar som är beredda att betala en högre medlemsavgift än den av årsmötet fastställda. Man bör därför inte missa att erbjuda ett "medlemskap Gold", stödjande medlemskap, eller liknande. En del föreningar erbjuder livslångt medlemskap för någon tusenlapp eller två. Det kan förstås förbättra ekonomin på kort sikt. Något som man sällan provar är att göra en extra utdebitering, eller tillfälligt höjd årsavgift till medlemmarna på grund av dålig ekonomi eller inför något särskilt angeläget projekt. Glöm bara inte att förankra ett sådant beslut väl före årsmötet. Att ur medlemsregistret ta bort medlemmar som inte betalat årsavgiften på länge ökar naturligtvis inte intäkterna, men minskar arbetsinsatsen i samband med utskick.. Att ha ett sista betalningsdatum för årsavgiften, och att skicka påminnelser ganska omgående då det passerat är ett enkelt sätt att förbättra föreningens ekonomi.

BILJETTINTÄKTER. Stor publik ökar naturligtvis biljettintäkterna, liksom ett höjt biljettpris. En känd artist är ofta dyrare än en okänd, men kan vara lönsam för föreningen om han genererar fler betalande. Föreningens biljettpris behöver heller inte vara det samma för alla konserter. Det kan ligga både pedagogik och marknadsföring i att höja biljettpriset till vissa konserter. Att erbjuda närstående föreningars medlemmar rabatt till vissa konserter är ofta ett effektivt sätt att locka ny publik. Det behöver inte nödvändigtvis handla om musikföreningar – varför inte erbjuda den lokala filmklubbens eller hembygdsföreningens medlemmar medlempriset till vissa konserter? I utbyte får din förening marknadsföring genom den andra föreningens kontaktnät.

Ett enkelt, men oerhört effektivt, sätt att öka biljettintäkterna är att vara sparsam med fribiljetter och hård och noggrann vid insläpp (en biljettförsäljare och en biljettrivare ökar helt klart intäkterna, samtidigt som föreningen syns mer vid konserterna - två "välkommen" är dubbelt så trevligt som ett).

FÖRSÄLJNING. Det är fritt fram för en allmännyttig, ideellt arbetande förening att ägna sig åt försäljning, så länge försäljningen har anknytning till verksamheten och vinsten går till föreningens ordinarie verksamhet. Även arbetsinsatser som föreningens medlemmar gör åt någon annan och som faktureras från föreningen är ett effektivt och godkänt sätt att öka intäkterna. Det är viktigt att de intäkterna sedan inte går vidare till de aktiva inom föreningen som lön eller förmåner, utan går in i verksamheten. Läs mer om det här nedanför.

Artister har ofta med sig cd-skivor till försäljning. Varför inte helt fräckt fråga om det är ok att lägga på några tior på det pris artisten tänkt sig, mot att någon eller några ur föreningen verkligen aktivt säljer skivorna (och inte bara låter dem ligga på något bord). Basarer och lotterier är vanliga finansieringskällor för de flesta föreningar - utom kanske musikföreningarna. Snart nog varje konstförening har konstlotteri, varför skulle inte en musikförening kunna lotta ut skivor (särskilt om de är signerade av artisten!), eller varför inte tio års programblad samlade i pärm med samtliga medverkandes autografer?

SERVERING. Kaffeservering hör till de flesta evenemang och ger en bra intäkt. Om man däremot vill utöka sortimentet till pajer och enklare rätter bör man ta en kontakt med kommunens miljö- och hälsovårdsenhet för att höra vad som gäller (ofta finns det restriktioner).

VERKSAMHETSBIDRAG från kommun, landsting och stat är svåra att påverka annat än på sikt. Det är naturligtvis en kombination av lobbyverksamhet och en bra verksamhet (innehåll-omfattning-publikstorlek) som kan öka anslagen. Det är också viktigt att arbeta långsiktigt med problematiken statliga bidrag-regionala bidrag (se avsnittet om ansökningar).

Vissa kommuner har utöver sina verksamhetsbidrag medel avsatta för förlustbidrag. Förlustbidrag söks i förväg, och gäller då bara den aktuella konserten eller festivalen.

Bidrag för enstaka evenemang eller projekt kan ibland sökas hos länsmusiken. Länsmusikens verksamhet och policy varierar mycket i olika län, men ta en kontakt och hör om möjligheterna att få stöd. Länsmusiken kan i vissa fall också lämna stöd till arrangörer i form av produktionshjälp, tryck av affischer, framställning av informationsmaterial m m. Man har också ett utbud av subventionerade konserter. Adresser till länsmusikorganisationerna hittar du här.

Studieförbunden kan stötta verksamheten på olika sätt, både genom direkta bidrag (mindre belopp) och hjälp med marknadsföring och lokaler. Förutsättningarna varierar hos olika studieförbund och i olika regioner. Det nybildade Kulturens Bildningsverksamhet (www.kulturens.se) har en särskild inrikting på musik.

Kulturrådet fördelar bidrag till arrangerande musikföreningar med regelbunden verksamhet. För närvarande ger man inte bidrag till festivaler, men för internationellt utbyte kan man få stöd även när det gäller festivaler.

Vissa av MAIS riksorganisationer har i uppdrag av Kulturrådet att fördela arrangörsstödet till sina medlemsföreningar. Det gäller Kammarmusikförbundet RSK, Kontaktnätet (har ett subventionerat turnéutbud), Riksförbundet för Folkmusik och Dans, Svenska Jazzriksförbundet och Sveriges Orkesterförbund.

SPONSRING. Sponsring kan i vissa fall vara en inkomställa, både för stora instutitioner och små arrangörer. Sponsring till arrangerande musikföreningar betalas sällan i form av direkta bidrag, utan kan se helt annorlunda ut.

Läs mer om sponsring här,

och om att söka bidrag här.

ÖVRIGA INTÄKTER. Skattereglerna för ideella, allmännyttiga föreningar är generösa. Exempelvis kan ersättning för frivilliga arbetsinsatser av föreningens medlemmar och anhöriga generera intäkter till föreningen. En idrottsförening samarbetade med ett produktionsbolag kring en rockkonsert på så sätt att idrottsföreningens medlemmar utförde ej avlönat arbete i samband med konserten och produktionsbolaget betalade ut en del av överskottet direkt till föreningen. Riksskatteverket sade nej till skattefrihet men Regeringsrätten godkände (sept -99) konstruktionen. En musikförenings medlemmar skulle kunna utföra en arbetsinsats för något företag som sedan ger föreningen ett bidrag. Det viktiga är att intäkterna verkligen går till föreningens ordinarie verksamhet, och inte blir till förmåner för medlemmarna eller liknande. En kontakt med Skatteverket är att rekommendera om omfattningen blir stor.

Nästa avsnitt:

• Att välja artister
-agenturer
-förhandlingar
-juridik (kontrakt,
ansvar m m)

Ladda ner hela avsnittet
om finansieringar
>>som pdf-fil

• Adresser till länsmusiken

Externa länkar
-Kulturrådet

• Tillbaka till översikten

Nästa avsnitt:
• Att välja artister
-agenturer
-förhandlingar
-juridik (kontrakt, ansvar m m)

© 1999/2010 Sforzando produktion (www.sforzando.se) & MAIS. Texten får dock fritt laddas ned och spridas, med angivande av källan, men inte vidareanvändas i kommersiellt syfte. Kontakta gärna upphovsmannen för frågor.

• Om MAIS • Kurser • Konsertguiden • Kontakt • Filbibliotek • Om handboken • Uppdateringar • Till förstasidan • Till översikten • Sökord A-Ö	Sidan senast uppdaterad 2010-09-03 Tryck här för att uppdatera sidan!
Finansieringar -intäkter (medlemsavgifter, biljettintäkter, försäljning, servering, verksamhetsbidrag, projektbidrag, förlustbidrag, sponsring, övriga intäkter) -sponsring [ny sida] -ansökningar [ny sida] Intäkter En musikförening drivs inte i vinstsyfte, utan har som ändamål att göra av med de pengar som kommer in till föreningen, och stadgarna ger föreningsstyrelsen ett uppdrag att driva verksamheten i en viss riktning. I det fallet finns många likheter mellan att arrangera konserter på institution och att arrangera i en förening. Men trots små resurser jämfört med institutionen har föreningen ett övertag - man kan i större utsträckning påverka föreningens ekonomi genom att öka intäkterna och bara en liten ökning av intäkterna kan ge utrymme att expandera verksamheten. Låt oss se på vilka intäkter en förening kan ha, och hur man möjligen kan öka dem: MEDLEMSAVGIFTER. Medlemsvärvning ger både ökad publik och ökade intäkter. Ofta är medlemskapet kopplat till någon form av förmån (fritt inträde, tidning eller liknande), vilket gör att man ganska snart når en gräns där medlemsavgiften upplevs vara för hög i förhållande till vad man får tillbaka. Att utverka någon form av medlemsförmåner utanför föreningen kan öka motivationen att bli medlem. Ett samtal med den lokala skivbutiken eller musikaffären kan ge rabatt åt medlemmar i musikföreningen. Man kan också tänka sig att det finns medlemmar som är beredda att betala en högre medlemsavgift än den av årsmötet fastställda. Man bör därför inte missa att erbjuda ett "medlemskap Gold", stödjande medlemskap, eller liknande. En del föreningar erbjuder livslångt medlemskap för någon tusenlapp eller två. Det kan förstås förbättra ekonomin på kort sikt. Något som man sällan provar är att göra en extra utdebitering, eller tillfälligt höjd årsavgift till medlemmarna på grund av dålig ekonomi eller inför något särskilt angeläget projekt. Glöm bara inte att förankra ett sådant beslut väl före årsmötet. Att ur medlemsregistret ta bort medlemmar som inte betalat årsavgiften på länge ökar naturligtvis inte intäkterna, men minskar arbetsinsatsen i samband med utskick.. Att ha ett sista betalningsdatum för årsavgiften, och att skicka påminnelser ganska omgående då det passerat är ett enkelt sätt att förbättra föreningens ekonomi. BILJETTINTÄKTER. Stor publik ökar naturligtvis biljettintäkterna, liksom ett höjt biljettpris. En känd artist är ofta dyrare än en okänd, men kan vara lönsam för föreningen om han genererar fler betalande. Föreningens biljettpris behöver heller inte vara det samma för alla konserter. Det kan ligga både pedagogik och marknadsföring i att höja biljettpriset till vissa konserter. Att erbjuda närstående föreningars medlemmar rabatt till vissa konserter är ofta ett effektivt sätt att locka ny publik. Det behöver inte nödvändigtvis handla om musikföreningar – varför inte erbjuda den lokala filmklubbens eller hembygdsföreningens medlemmar medlempriset till vissa konserter? I utbyte får din förening marknadsföring genom den andra föreningens kontaktnät. Ett enkelt, men oerhört effektivt, sätt att öka biljettintäkterna är att vara sparsam med fribiljetter och hård och noggrann vid insläpp (en biljettförsäljare och en biljettrivare ökar helt klart intäkterna, samtidigt som föreningen syns mer vid konserterna - två "välkommen" är dubbelt så trevligt som ett). FÖRSÄLJNING. Det är fritt fram för en allmännyttig, ideellt arbetande förening att ägna sig åt försäljning, så länge försäljningen har anknytning till verksamheten och vinsten går till föreningens ordinarie verksamhet. Även arbetsinsatser som föreningens medlemmar gör åt någon annan och som faktureras från föreningen är ett effektivt och godkänt sätt att öka intäkterna. Det är viktigt att de intäkterna sedan inte går vidare till de aktiva inom föreningen som lön eller förmåner, utan går in i verksamheten. Läs mer om det här nedanför. Artister har ofta med sig cd-skivor till försäljning. Varför inte helt fräckt fråga om det är ok att lägga på några tior på det pris artisten tänkt sig, mot att någon eller några ur föreningen verkligen aktivt säljer skivorna (och inte bara låter dem ligga på något bord). Basarer och lotterier är vanliga finansieringskällor för de flesta föreningar - utom kanske musikföreningarna. Snart nog varje konstförening har konstlotteri, varför skulle inte en musikförening kunna lotta ut skivor (särskilt om de är signerade av artisten!), eller varför inte tio års programblad samlade i pärm med samtliga medverkandes autografer? SERVERING. Kaffeservering hör till de flesta evenemang och ger en bra intäkt. Om man däremot vill utöka sortimentet till pajer och enklare rätter bör man ta en kontakt med kommunens miljö- och hälsovårdsenhet för att höra vad som gäller (ofta finns det restriktioner). VERKSAMHETSBIDRAG från kommun, landsting och stat är svåra att påverka annat än på sikt. Det är naturligtvis en kombination av lobbyverksamhet och en bra verksamhet (innehåll-omfattning-publikstorlek) som kan öka anslagen. Det är också viktigt att arbeta långsiktigt med problematiken statliga bidrag-regionala bidrag (se avsnittet om ansökningar). Vissa kommuner har utöver sina verksamhetsbidrag medel avsatta för förlustbidrag. Förlustbidrag söks i förväg, och gäller då bara den aktuella konserten eller festivalen. Bidrag för enstaka evenemang eller projekt kan ibland sökas hos länsmusiken. Länsmusikens verksamhet och policy varierar mycket i olika län, men ta en kontakt och hör om möjligheterna att få stöd. Länsmusiken kan i vissa fall också lämna stöd till arrangörer i form av produktionshjälp, tryck av affischer, framställning av informationsmaterial m m. Man har också ett utbud av subventionerade konserter. Adresser till länsmusikorganisationerna hittar du här. Studieförbunden kan stötta verksamheten på olika sätt, både genom direkta bidrag (mindre belopp) och hjälp med marknadsföring och lokaler. Förutsättningarna varierar hos olika studieförbund och i olika regioner. Det nybildade Kulturens Bildningsverksamhet (www.kulturens.se) har en särskild inrikting på musik. Kulturrådet fördelar bidrag till arrangerande musikföreningar med regelbunden verksamhet. För närvarande ger man inte bidrag till festivaler, men för internationellt utbyte kan man få stöd även när det gäller festivaler. Vissa av MAIS riksorganisationer har i uppdrag av Kulturrådet att fördela arrangörsstödet till sina medlemsföreningar. Det gäller Kammarmusikförbundet RSK, Kontaktnätet (har ett subventionerat turnéutbud), Riksförbundet för Folkmusik och Dans, Svenska Jazzriksförbundet och Sveriges Orkesterförbund. SPONSRING. Sponsring kan i vissa fall vara en inkomställa, både för stora instutitioner och små arrangörer. Sponsring till arrangerande musikföreningar betalas sällan i form av direkta bidrag, utan kan se helt annorlunda ut. Läs mer om sponsring här, och om att söka bidrag här. ÖVRIGA INTÄKTER. Skattereglerna för ideella, allmännyttiga föreningar är generösa. Exempelvis kan ersättning för frivilliga arbetsinsatser av föreningens medlemmar och anhöriga generera intäkter till föreningen. En idrottsförening samarbetade med ett produktionsbolag kring en rockkonsert på så sätt att idrottsföreningens medlemmar utförde ej avlönat arbete i samband med konserten och produktionsbolaget betalade ut en del av överskottet direkt till föreningen. Riksskatteverket sade nej till skattefrihet men Regeringsrätten godkände (sept -99) konstruktionen. En musikförenings medlemmar skulle kunna utföra en arbetsinsats för något företag som sedan ger föreningen ett bidrag. Det viktiga är att intäkterna verkligen går till föreningens ordinarie verksamhet, och inte blir till förmåner för medlemmarna eller liknande. En kontakt med Skatteverket är att rekommendera om omfattningen blir stor.		Nästa avsnitt: • Att välja artister -agenturer -förhandlingar -juridik (kontrakt, ansvar m m) Ladda ner hela avsnittet om finansieringar >>som pdf-fil • Adresser till länsmusiken Externa länkar -Kulturrådet
• Tillbaka till översikten Nästa avsnitt: • Att välja artister -agenturer -förhandlingar -juridik (kontrakt, ansvar m m)
© 1999/2010 Sforzando produktion (www.sforzando.se) & MAIS. Texten får dock fritt laddas ned och spridas, med angivande av källan, men inte vidareanvändas i kommersiellt syfte. Kontakta gärna upphovsmannen för frågor.