• Om MAIS • Kurser • Konsertguiden • Kontakt • Filbibliotek • Om handboken • Uppdateringar • Till förstasidan • Till översikten • Sökord A-Ö	Sidan senast uppdaterad 2009-12-19
Bokföring -bokföringslagen -kassören och revisorerna -kolumner eller dator? -Bokföringsnämnden -kontoplan -bokslut -att bokföra sponsorinsatser   Bokföringslagen Om ingen av följande förutsättningar är uppfyllda omfattas inte den ideella föreningen av bokföringslagen: • ingen näringsverksamhet bedrivs • föreningen har inte tillgångar med ett marknadsvärde över 1.5 milj kronor • föreningen är inte moderföretag Det innebär att det inte är något lagbrott att missköta bokföringen, eller att inte föra bokföring överhuvudtaget, men det undantar inte föreningsstyrelsen från ansvar inför medlemmar, bidragsgivare och andra finansiärer. I praktiken är därför en väl skött bokföring en förutsättning för att kunna förvalta föreningens kapital, i dubbel mening (även föreningens anseende och förtroende). Kassören och revisorerna Inte sällan kan det vara svårt för en valberedning att hitta den person som skall ansvara för föreningens ekonomi. Kassörsuppdraget kräver ofta en viss erfarenhet och kunskap och tar dessutom en hel del tid. Av den anledningen väljer man också kassören med omsorg, vilket är bra. Det kan också hända att man väljer en kassör utanför styrelsen, om stadgarna tillåter det. Det är inte alltid som föreningens revisorer väljs lika noggrant. Det är mindre bra, eftersom det är föreningens revisorer som egentligen är de enda som granskar hur styrelsen förvaltar föreningens pengar. Det är klart att man kan välja en extern revisor, som komplement till de förtroendevalda, och kanske borde det förekomma oftare. Kassören, och övriga styrelsen, bör också utnyttja revisorerna som bollplank och hålla dem informerade om verksamheten. Revisorer skall ju inte bara granska räkenskaperna, utan också bedöma hur styrelsen skött sitt uppdrag.   Kolumner eller dator? Bokföring sker numer oftast med hjälp av dator. Få verksamheter lämpar sig egentligen så bra att datorisera som just bokföring. De bokföringsprogram som finns är både enkla, relativt billiga och går oftast att använda även på äldre datorer. Men en en förening med inte alltför många verifikationer klarar sig bra med en väl skött manuell bokföring. Det är praktiskt att öppna ett PlusGirokonto åt föreningen. Om man låter så många transaktioner som möjligt gå över PlusGirokontot blir de kontoutdrag man får efter varje transaktion också en extra kontroll över bokföringen. På PlusGirots hemsida kan man läsa mer om PlusGirokonto för föreningar. Med ePlusGiro kan man sköta alla utbetalningar genom Internet. Bokföringsnämnden Bokföringsnämnden är en statlig myndighet som har till uppgift att utveckla en god redovisningssed för landets företag och föreningar. På Bokföringsnämnden hemsida kan man hitta svar på både komplicerade och mer grundläggande frågor om bokföring. Där finns också en gratis handbok i bokföring att ladda ned. Handboken vänder sig i första hand till företagare, men är en bra manual också för en föreningskassör. Kontoplan En ideell förening är inte tvingad att följa en viss kontoplan, ex BAS 2007, men det är praktiskt att åtminstone i huvudrag följa en standardiserad kontoplan. Bokföringsprogram för dator har oftast förslag på en kontoplan för föreningar, men en arrangerande musikförening klarar sig på ett fåtal konton. Kontoplanen kan överensstämma med budgetens poster, eller inte. Det kan vara bra att ha en del detaljer i budgeten som man inte behöver ha i kontoplanen. Se ett exempel på kontoplan för en musikförening här. Den kontoplanen bygger på just BAS 2007.   Bokslut Ett bokslut består av resultaträkning och balansräkning. I de fall bokslutet inte avser föreningens allra första verksamhetsår, bör man ha med också föregående års siffror, som jämförelse. Budget för innevarande verksamhetsår bör också presenteras. Bokslutet bör vara undertecknat av ansvarig kassör samt av revisorer, med intygande att siffrorna stämmer med verkligheten. Ett (fingerat) exempel på bokslut hittar du här.   Att bokföra sponsorinsatser I avsnittet om att söka bidrag talade vi om vikten att visa att föreningen har andra intäkter än bidrag från bara en bidragsgivare. Vi talade också om nödvändigheten att visa en verklig kostnad, som den skulle vara utan en rabatt eller utan kostnad för föreningen överhuvudtaget. I en ansökan bör man helt klart sätta upp det fulla värdet av exempelvis fri annonsering, gratis tryck av reklamblad eller nedsatt pris på en lokalhyra. Under intäkter redovisar man sedan skillnaden mellan verkligt värde och det föreningen betalar. Men kan man göra så i bokföringen? Bokföringen skall ju bygga på verkliga transaktioner och verifikat. Frågan bör diskuteras i styrelsen, och med revisorerna. Det finns egentligen ingenting som hindrar att man, med revisorernas godkännande, och med en anteckning i ett styrelseprotokoll om det sättet att bokföra, och helst i ett tillägg till bokslutet, skriver en bokföringsorder där värdet av förmånen redovisas som kostnad, och motkonterar sponsorintäkter. Anledningen till att man bör bokföra sponsorintäkter på det viset, är att visa för bidragsgivare och medlemmar att utan en sponsring "i natura", skulle föreningen behöva få höjda bidrag och/eller tvingas höja medlemsavgift eller biljettpris.		Fortsätt att läsa om ekonomi: • Skatter & avgifter, del 1 [ny sida] Nästa avsnitt: • Marknadsföring -att synas -att nå publiken -hur nå publiken -att nå massmedia Ladda ner hela avsnittet om ekonomi >>som pdf-fil Ladda ner en budget >>som pdf-fil >>som excel-fil Ladda ner en flerårsbudget >>som pdf-fil >>som excel-fil Ladda ner exmpel på en kontoplan: >>som pdf-fil >>som rtf-fil Ladda ner exempel på bokslut för musikförening: >>som pdf-fil Ladda ner en checklista för skatt och arbetsgivaravgifter: >>som pdf-fil Ladda ner ett exempel på ifylld skattedeklaration: >>som pdf-fil Externa länkar -Bokföringsnämnden -Gratis handbok i bokföring -Skatteverket -PlusGirot
• Tillbaka till översikten Fortsätt att läsa om ekonomi: • Skatter & avgifter, del 1 [ny sida] Nästa avsnitt: • Marknadsföring -att synas -att nå publiken -hur nå publiken -att nå massmedia
© 1999/2009 Sforzando produktion (www.sforzando.se) & MAIS (www.mais.se). Texten får dock fritt laddas ned och spridas, med angivande av källan, men inte vidareanvändas i kommersiellt syfte. Kontakta gärna MAIS (info@mais.se) för frågor.