Om upphovsrätt
URL - upphovsrättslagen
Upphovsrättslagen ger en upphovsman ensamrätt till det framställda
verket. Det kan handla om ett musikverk, en text, en målning eller
ett fotografi. Upphovsrätten kan tillhöra en fysisk person eller
en juridisk person i form av en organisation eller ett bolag. Upphovsrätten
uppstår i samma stund som verket tillkommer, utan att verket behöver
registreras någonstans.
Ensamrätten innebär en ekonomisk rätt, men
också en ideell rätt. Den ekonomiska rätten innebär
att upphovsmannen har rätt till ekonomisk ersättning när
verket sprids. Den ideella rätten innebär att man inte får
sprida verket utan att ange vem som är upphovsman, eller utan upphovsmannens
tillstånd, men också att man inte får omarbeta eller
förändra verket utan upphovsmannens medgivande.
Man talar också om en skyddstid. I Sverige och många
andra länder är den satt till 70 år (efter upphovsmannens
död, om han inte är i livet). Efter den tiden får verket
fritt spridas och bearbetas. För inspelningar är tiden 50
år, vilket innebär att den artist som medverkar på
inspelningen har rätt till ekonomisk ersättning om inspelningen
vidareanvänds upp till 50 år efter det att inspelningen gjorts.
För den musik som spelas på inspelningen gäller fortfarande
70-gränsen.
Man kan också överlåta upphovsrätt,
och man kan ta betalat för att överlåta den (tillfälligt
eller för gott).
Musikarrangören och upphovsrätten
En musikarrangör kan behöva ta hänsyn till upphovsrättsliga
frågor på flera plan:
då man framför skyddad musik live.
Tillstånd och avgift handas av Stim. Läs
mer om Stim här.
då man använder inspelad musik.
Om man spelar upp inspelad musik före en konsert, eller kanske
i samband med servering efter en konsert, måste man ha musiklicens
för detta av såväl Stim som SAMI. Stim företräder
tonsättarnas/arrangörernas intressen, och SAMI de artister
som medverkar på inspelningen. Grammofonproducenterna företräds
av IFPI, men
administrationen går genom SAMI. Mer information på Stims
respektive SAMIs
hemsidor.
då man spelar in en artist på
ljudband/video, eller som arrangör låter någon annan
göra det. Som arrangör är du ansvarig för att artisten
givit sitt tillstånd till att inspelning överhuvudtaget äger
rum, även om det handlar om en enkel inspelning för dokumentation.
Om ni dessutom mångfaldigar inspelningen (kassett, cd, radiosändning),
har artisten rätt till ersättning. Självklart måste
också artisten ges tillfälle att godkänna inspelningen
för spridning. Om kassetten/cd:n innehåller skyddad musik
måste man ha licens och erlägga avgift till ncb (mer information
på Stims hemsida).
då man använder en skyddad text
i exempelvis ett programblad. Om en arrangör trycker en sångtext
(det kan handla om en text Karin Boye eller av Bob Dylan) i ett programblad,
krävs tillstånd från upphovsmannen. Om verket är
förlagt är det musikförlaget som ger tillstånd
(oftast mot en mindre avgift). Om inte musiken är förlagd
men texten är det, kontaktar man författarens förlag.
då man läser upp en text vid en
musik- och lyrikafton eller liknande. Också här behövs
tillstånd och man måste betala en avgift. Rättigheterna
för lästa texter handhas av ALIS. Läs
mer om ALIS här.
då man använder fotografier (eller
teckningar) på affisch, i annons eller i programblad. Fotografen
har en ideell rätt att nämnas i samband med publicering, och
en ekonomisk rätt att få ersättning. Det är inte
alls säkert att de fotografier som artisterna själva skickar
till arrangören är friköpta för publicering, vilket
också är anledningen till att det ofta är svårt
att få bilder publicerade i tidningar. Tidningen vill nämligen
inte riskera att få betala ersättning till fotografen, även
om bilden tillhandahållits av arrangören eller artisten.
Säkrast är att ringa direkt till fotografen (namn och tel
är oftast angivet på baksidan av fotografiet).