Konserten
-evenemanget/artisterna/innehållet
-programarbete
-målgrupp
Evenemanget, artisterna eller innehållet?
Redan på idéstadiet kan det vara lämpligt att formulera
vad i det planerade evenemanget som man vill prioritera, vad som senare
skall marknadsföras och vilken publik man vill nå. Vill man
anordna en "smal" konsert eller ett evenemang som attraherar fler och
större målgrupper? Finns publiken överhuvudtaget på
den ort där man anordnar konserten? Påverkar samarbeten med
andra arrangörer, eller villkorar bidragsgivarna profilen på
evenemanget? De här frågorna, eller snarare svaren på
dem, får betydelse för både programarbete (innehåll
och artistval) och marknadsföringen av evenemanget.
Man kan som arrangör också
få uppdraget att hitta ett evenemang åt en speciell publik.
Det är fallet i de flesta interna konserter. Även då
kan ett resonemang av det här slaget vara fruktbart.
Kanske är evenemanget som sådant
tillräckligt intressant?
KONSERT
KAMMARMUSIK
FESTIVAL
CABARET
MUSIKDAGAR
MUSIKGUDSTJÄNST
MUSIKCAFÉ
PIANOAFTON
MUSIK I SOMMARKVÄLL
REVY
MARATONKONSERT
Eller är det artisten?
ABBA
STAFFAN SCHEJA
GARMARNA
ARCOKVARTETTEN
EBBA GRÖN
JANOS SOLYOM
Eller innehållet?
VIVALDI
ROCKFEST
LLOYD-WEBBERS REQUIEM
CHICAGO
MUSIK FRÅN GUATEMALA
EVERT TAUBE
BEETHOVENS SAMTLIGA PIANOKONSERTER
Programarbete
Med utgångspunkt från de prioriteringar som vi talat om
ovan, blir naturligtvis själva programarbetet en mer eller mindre
viktig uppgift för arrangören. Inom vissa genrer är repertoaren
direkt kopplad till artisten (då man framför enbart eget
komponerat eller improviserat material), medan den inom exempelvis kammarmusiken
sällan är det, även om varje artist nuförtiden alltid
presenterar sig tillsammans med ett programförslag av något
slag.
Också arrangören behöver
marknadsföra sig, och i den marknadsföringen är programarbetet
en viktig del. En suddig profil vad gäller programarbetet ger ofta
mindre uppmärksamhet, mindre publik och i förlängningen
kanske minskade anslag och en tynande verksamhet. Och motsatsen ser
vi hos arrangörer med profilerat programarbete, som uppmärksammas
kanske också på riksplanet. Artister blir intresserade av
arrangören, publiken vet att de får ett intressant program
och verksamheten kan få utrymme att expandera.
Men programarbete handlar inte bara
om sammansättningen av varje enskild konsert, utan hur de olika
evenemangen under spelåret står mot varandra. Det finns
egentligen bara två olika sätt att lägga program, vare
sig det gäller programarbete för just den enskilda konserten,
eller under ett eller flera verksamhetsår:
så stor variation som möjligt
teman
Det är alltid lättare att
lägga blandade program än att arbeta med teman. Ofta försöker
man göra ett tema av frånvaron av tema. Konserter med rubriker
som "Musik från fyra sekler", "Jorden runt på 80 minuter",
"Från Bach till Beatles" är tyvärr legio.
Men det är samtidigt lätt
att hamna fel när det gäller att hitta teman. Någon
gång gjordes en symfonikonsert med tre symfonier som alla bar
numret "3". Och att ställa samman ett kammarmusikprogram med temat
att alla verk går i Ess-dur är heller inte lyckat.
[Här
kan vi inte låta bli att berätta om tonsättaren Sven-Erik
Bäck och körledaren Eric Ericson som gjorde stor succé
med programmet "From Bach to Bäck - and back!".]
Man kan också lägga ett tema
som segment i ett varierat program eller spelår. Det förutsätter
ju att man har möjlighet att göra ganska många konserter
per säsong, men är en effektiv kompromiss som ofta fungerar
bra.
Även ett tema kan ge variation.
Intressant kan vara att välja musik från en epok eller geografiskt
område och på så sätt spegla en musikalisk utveckling.
Exempelvis kan gitarrmusik från Wien innebära musik av så
skilda tonsättare som Giuliani, Schubert, Schönberg och Webern.
Ett populärt och ganska lättarbetat
tema är att arbeta med jubileer. Det kan vara 350, 100, eller 200
år sedan någon tonsättare dog eller föddes. Problemet
är att det är nästan omöjligt att framföra
den tonsättaren åren efter jubileumsåret. Också
andra genrer kan arbeta med jubileum som tema. Det kan vara 25 år
sedan en känd festival ägde rum, eller 20 år sedan en
känd artist dog, eller 10 år sedan någon vann schlagerfestivalen....
Samarbete med andra konstformer kan
vara ett tema eller profil. Kombinationen poesi och musik är uppskattad,
särskilt om en känd skådespelare medverkar. Prosa och
drama kan ge nya infallsvinklar. Dans och musik har ju en naturlig koppling,
medan arkitektur och musik känns mer avlägset men kan vara
en ny ingång till programarbete. Konst och musik är vanligare
än man tror - men alltför sällan arrangeras konserter
på något konstmuseum.
Målgrupp
I kapitlet om marknadsföring kommer vi att mer ingående diskutera
målgrupper, men låt oss bara konstatera, att ideellt, "institutionellt"
och kommersiellt arrangörskap har många likheter, men också
skiljer sig vad gäller målgrupper.
Att arrangera konserter i kommersiellt
syfte bygger på en tydlig uppfattning hur marknaden uppfattar
evenemanget. Målgruppen, eller det som arrangören tror är
målgruppens smak, styr oftast programarbetet.
Att sitta på någon musikinstitution
och arrangera konserter innebär ofta (på gott och ont!) att
man som producent har ett uppdrag att föra ut en viss form eller
genre av musik. I uppdraget kan sägas ingå att ägna
sig åt den musik som inte kan bära sig kommersiellt. Här
handlar det om att hitta nya målgrupper, och ofta om att bedriva
uppsökande verksamhet.
Medlemmarna i en arrangerande musikförening
är förhoppningsvis inte bara stödmedlemmar, utan personer
med ett genuint musikintresse och med stora kunskaper om just den genre
föreningen arbetar med. Föreningens konstruktion gör
också att styrelsen, eller den som producerar konserterna, gör
detta på medlemmarnas uppdrag. Man har också ett ekonomiskt
ansvar inför medlemmarna att balansera intäkter och utgifter.
Detta innebär att den arrangerande
musikföreningen måste balansera mellan det vi här kallar
kommersiellt och institutionellt arrangerande. Även om föreningens
ekonomi inte är beroende av biljettintäkter, är man beroende
av att ha tillräckligt många i publiken, och man har oftast
samtidigt ett tydligt uppdrag att föra ut en viss sorts musik.
Detta är inga motstridiga intressen,
utan innebär att den som arrangerar konserter inom en musikförening
har en unik möjlighet att välja ut de optimala delarna ur
både de kommersiella och institutionella arrangörskapen.